Yrkesbiodling

BIODLING I SVERIGE ger försörjning till flera olika yrkeskategorier. Som biodlare kan du försörja dig på de produkter bikupan ger och du kan sälja tjänster till lantbruket.

Som yrkesbiodlare kan du driva en affärsverksamhet och ha olika inriktningar med de biprodukter och tjänster som bikupan erbjuder. Yrket att vara biodlare är gammalt, flera tusen år och idag i modern tid, är yrkesbiodlare ett av 70 skrån i Sverige där du kan erhålla gesällbrev och även mästarbrev.

Det finns också andra som försörjer sig på biodlingen, exempelvis; redskapshandlare som förser branschen med material och biodlarutrustning. Grossister och “tappare” som köper upp större mängder honung, tappar på burk och säljer vidare. Dagligvaruhandeln är en stor uppköpare av biprodukter. Snickerier, mekaniska verkstäder, logistik- och transportföretag sysselsätts också av biodlingsbranschen. 

Det finns många fruktbara samarbeten mellan biodlingen och lantbruket, till exempel med LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och SFO (Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare).

Biodlingsbranschen

Mer än bara honung

Biodling i Sverige ger försörjning till flera olika yrkeskategorier. Som biodlare kan du försörja dig på de produkter bikupan ger och du kan sälja tjänster till lantbruket. Det finns också andra som försörjer sig på biodlingen.

Det finns också andra som försörjer sig på biodlingen. Här är några exempel: redskapshandlare förser branschen med material och biodlarutrustning. Grossister och “tappare” köper upp större mängder honung, tappar på burk och säljer vidare. Dagligvaruhandeln är en stor uppköpare av biprodukter. Snickerier, mekaniska verkstäder, logistik- och transportföretag sysselsätts också av biodlingsbranschen. 

Det finns många fruktbara samarbeten mellan biodlingen och lantbruket, till exempel med LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och SFO (Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare).

Pollineringstjänster

Pollinering av olika grödor är en av biodlingens viktigaste funktioner och uppgifter. Många grödor är helt beroende av en fungerande pollinering för att ge avkastning och där spelar honungsbiet en avgörande roll.

Honungsbiets viktigaste uppdrag är egentligen att pollinera olika grödor. Humlor, fjärilar och andra pollinerare är viktiga men honungsbiet spelar ofta en avgörande roll genom sin stora numerär. Det handlar om både skördevolym och kvalitet på ett flertal grödor som fruktodling, klöverfrö, baljväxter och raps. Pollinerarna är mycket viktiga för vår livsmedelsförsörjning och den biologiska mångfalden. Pollineringen av honungsbin beräknas vara värd *640 miljoner kronor per år inom lantbruket i Sverige.

* För enskilda lantbrukare kan pollinering med honungsbin i höstraps ge 5–15%, vitklöver 80–90% och blåbär 40–60% större skördar. Beräkningar enligt Jordbruksverkets rapport från 2020. 

Pollinering i naturen (vildhallon, blåbär, lingon, hjortron etc) som förser livsmedelsindustrin med vilda bär till sylt eller saft är inte medräknat i detta värde.

Utan bin – ingen skörd

Pollinering och honungsproduktion gör biet till ett av Jordens viktigaste nyttodjur. Genom sitt pollineringsarbete ökar bina skördarna på de flesta av våra kultur- och vilda växter. Växter som ger näring till människor och djur.

Fruktodlaren vet att äpplena blir stora och fina om bina pollinerat. Samma gäller för raps och rybs som får fler frön med högre oljehalt. Därför är binas arbete värdefullt även i raps-åkern och många andra grödor.

Jordbruksverkets utredning visar att värdet av den svenska honungs- och vaxproduktionen är 323-343 miljoner kronor och värdet av honungsbinas pollinering är 315-641 miljoner kronor.

I beräkningarna används priserna som biodlaren, lantbrukaren eller trädgårdsodlaren får för sina produkter innan förädling. Butiksvärdet av produkterna är mycket högre. Värdet av honungsbinas pollineringstjänster i Sverige är alltså lika stort eller högre än värdet av honungs- och vaxproduktionen.

Inspireras av hur andra biodlare sköter sin biodling och sin yrkesverksamhet. Här berättar några medlemmar om sin biodling och varför de gick med i föreningen..

Läs mer …

För att få kallas honung måste 100 procent av honungens innehåll komma från binas nektar- eller dagginsamling. När det står ”honung” på etiketten får burken med andra ord enbart innehålla äkta och naturlig honung. 

Läs mer på Honungskollen.se

Vi arbetar för medlemmarnas möjligheter att driva bärkraftiga företag inom biodling och aktuella frågor inom biodlarnäringen. Vi arbetar för att upprätta samarbeten inom politiken, med myndigheter samt med organisationer.

Läs mer …