Martin Svensson driver Blentarps BiNära AB i Skåne. Han startade sin biodling 2009 och har nu utökat sin verksamhet med uppfödning av humlor. Jag träffar honom i hans lokaler i Blentarp för att få en inblick i hans verksamhet och uppfödningen av humlor i synnerhet.
Martin tog över verksamheten Svenska humlor i april 2022. Från början var uppfödningen ett EIP-projekt som startades av Elisabeth Weidel 2019. Jag frågar honom vad som lockade honom lockade att ta över projektet, utöver sin biodlingsverksamhet.
-Det var en annons i Gadden, i november 2021, som väckte ett sovande intresse. Så jag tog kontakt omgående, främst för att jag ville veta mer. Sen körde jag hela vägen upp till Linköping för att hälsa på och se verksamheten. Det föll väl ut och jag blev en av de tänkbara kandidaterna för att ta över projektet.
En dryg månad innan avvecklingen av projektet fick Martin besked om att han blivit utvald att ta över projektet, då den första kandidaten avböjt.
– Då blev det snabba turer för att få hem rätt utrustning och material och att skapa utrymmen här nere, berättar Martin. Samtidigt som jag var och hämtade materialet i Linköping behövdes det också göras genomgång av skötsel. Tillvägagångssättet för genomgången var väldokumenterat, eftersom det är väldigt svårt att få fram annan relevant information om humlor. Att odla humlor är väldigt kommersiellt betingat. Det går inte att ringa ner till Koppert eller BBB i Nederländerna och fråga hur de gör. De är i princip de enda i världen som föder upp humlor i stor skala. Deras leveranser är världsomspännande.
Martin berättar att det redan när han började placera ut bisamhällen på fruktodlingar inte var ovanligt att det också stod humlebon vid hans bikupor för pollineringens skull. Han ser humlorna som ett bra komplement till honungsbin i fruktodlingarna och vid sina pollineringsuppdrag, eftersom humlorna står för pollineringen de kalla och blåsiga vårdagar som honungsbina inte flyger.
– Rätt snabbt insåg jag att det inte var svenska humlor i lådorna. Inget mer med det, men läser man på lite så inser man att det importeras 4–5000 humlebon per år till Sverige från Belgien och Nederländerna. Dessutom är det mörk jordhumla som importeras från Medelhavet, som även finns i vilt tillstånd i Sverige, så en liten genetisk skillnad finns det. Insekter som är vana att flyga någon kilometer transporterats över en hel kontinent. Visserligen uppfödda i labb eller liknande, så risken för sjukdomar är väl minimal, men det är ändå en genetisk variation som blandas med våra inhemska drottningar.
När jag frågar hur själva uppfödningen går till berättar han att all uppfödning görs inomhus i olika klimatrum. Det innefattar även parningen av drottningarna. För att få optimala resultat behöver man kunna återskapa de olika årstiderna för humlorna.
– Drottningen är inte flerårig som honungsbina utan ettåriga, vilket gör att man hela tiden måste ha en nyproduktion av drottningar så att man regenererar den aktuella linjen. Parningen sker inomhus i en så kallad flygbur som man har stående i anslutning till dagsljus.
Eftersom samtliga moment sker inomhus under kontrollerade former, kommer vi snabbt in på vilken del arbetet med humlorna som är mest tidskrävande.
– Matningen är en stor del, precis som med andra instängda djur som inte har åtkomst till naturlig föda. Sen är det mycket material som ska förberedas. Parningen är också väldigt tidskrävande. Man kan inte bara släppa humlorna i buren en halvtimme. Om jag släpper dem på morgonen i flygburen så kan det vara först på kvällen som allting stämmer och parningen blir fullbordad. Självklart sitter jag inte och stirrar ut dom. Det går ju att kombinera med andra sysslor, som att mata och hantera allt material.
Han berättar att även leveranserna kräver mycket hantering; Eftersom yngelnästet är helt oskyddad i bolådan under uppbyggnadsfasen måste bona förberedas. Ska de stå utomhus med en lägre yttertemperatur så behöver man förbereda boet så att humlorna kan hålla rätt temperatur. Det görs genom att isolera med bomull eller liknande, säger han.
Den största utmaningen med uppfödningen, berättar Martin, är en ojämn produktion av bon. Vissa serier ger många drottningar men eftersom det är omöjligt att para systrarna med varandra höjs inavelskoefficienten väldigt snabbt. Mörk jordhumla är inte fridlyst, vilket ger en möjlighet att motverka detta genom att samla in drottningar från vilda bon varje år. På det sättet får man in ny genetik i linjerna. Dessa måste dock också testas och anpassas ur ett avelsperspektiv, precis som med honungsbin. En stor fördel, menar Martin, är att humlor bara parar sig med en drönare i jämförelse med honungsbin som parar sig med många drönare.
– Man fångar en del vilda humlor och använder dem, men jag skulle nog säga att jag i slutändandan släpper ut fler humlor efteråt. Individer som jag har använt eller som inte fungerar i verksamheten, men som naturen kan ha nytta av under sommaren, åker ut genom fönstret när de är färdiga, säger han och skrattar.
Han poängterar att de klarar sig själva och att de inte dör för att de inte har ett bo att återvända till. Både hanen och drottningarna är självständiga i det läget. Hanen kan även para sig igen med andra drottningar eftersom de inte, likt honungsbins drönare, dör efter fullbordad parning.
Martin berättar att han vill kunna erbjuda ett svenskt alternativ av humlor till de svenska odlarna. En av likheterna med biodlingen är att humlorna konsumerar pollen. Hans tanke är att bli självförsörjande på pollen till humlorna genom sin egen biodling. Hans humlor är genetiskt sett redan hundra procent svenska. Föds de dessutom upp på svenskt pollen skulle det kunna ge en möjlighet att sätta en svensk stämpel på humlan när den skickas ut till odlaren.
När vi talar om framtiden så ligger Martins fokus på att utöka sin produktion av humlor. Den stora utmaningen är den smala tillgången på genetiskt material. Han jobbar ständigt med att få fram fler linjer att avla på. Efter mitt besök konstaterar jag att hans verksamhet skulle kunna bli ett bra komplement till befintliga pollineringstjänster i Sverige. Ett mer helomspännande pollinerings-paket skulle kunna motverka import av humlor som transporteras över halva Europa. Det är med stort intresse jag kommer följa utvecklingen av Martins verksamhet.
Denna artikel är en väldigt kort sammanfattning av vårt samtal. Den fullständiga intervjun kommer att vara tillgängligt i poddformat under namnet Kupan senare i år.
Publicerat i GADDEN nr 3 – 2023. Text & foto: Pierre Vilhelmsson